Chaosophia
OPI – Alcatraz… Rocks
Nu när jag sätter mig här för att blogga igen så inser jag att jag fortfarande har sex lack kvar ur San Francisco kvar att blogga om, och Alcatraz… Rocks är ett av dem. Detta är lacket jag trodde skulle vara min favorit ur kollektionen när jag såg flaskorna för första gången, men tyvärr trivdes jag inte lika bra i det som jag trodde att jag skulle. Det såg lite dammigt och tråkigt ut på mig av någon anledning, medan en vän som lackade med det hemma hos mig bar upp det på ett helt otroligt vis. Fuskigt värre, om ni frågar mig!
Med överlack så är Alcatraz… Rocks verkligen otroligt vacker, men jag gav upp mitt försök efter att tre lager överlack inte räckte för att få en slät yta. Det får helt enkelt bli ett projekt för ett helt annat tillfälle.
Två lager var allt jag behövde för att det skulle täcka ordentligt.
I definitely thought that Alcatraz… Rocks would be the favorite out of the San Francisco collection when I first saw the bottles, but unfortunately for me, I didn’t love it as much on my own nails. It turned out to be a bit too dusty for my liking when I wore it, while it looked fabulous on my friend who tried it out at the same time as I did.
Two coats of polish was all that I needed for full coverage. I didn’t use any top coat before photographing my manicure here, but since the polish is even more amazing under something smooth and shiny, of course I tried it that way too. It didn’t work out very well for me, since three layers weren’t enough to get rid of the rough surface. I’ll wear it some other time though, when I’m ready to top coat the sh.. crap out of the manicure.
Polish provided for review.
OPI – A-piers to be Tan
Helt ärligt så är det inte direkt trevliga associationer jag får av den här färgen, men konstigt nog så tyckte jag att den var ganska smickrande när den väl var på naglarna. Jag trivdes nödvändigtvis inte i den dock, eftersom jag ena stunden tyckte att det såg okej ut och sen fick det mig bara att tänka på saker jag inte vill nämna vid namn här och nu. I kombination med “rätt” hudton tror jag att den här halvbrända karamellfärgen kan vara riktigt snygg dock.
Jag vet inte om jag har börjat vänja mig vid krämformulan i den här kollektionen eller om den faktiskt var bättre, för A-Piers to Be Tan täckte bra på tre lager och var okej att måla med. Inte bra-okej, men långt från att vara horibel som till exempel First Date at the Golden Gate.
What do you think of when you see this color? In the bottle, I thought it looked like something I don’t want to mention right here and now and honestly.. I disliked it. A lot. Surprisingly enough I thought it suited me quite well. Did it make me feel comfortable wearing A-Piers to Be Tan? Not really. My mind couldn’t decide if it just looked nasty or if it was a suitable tone of dark caramel. I bet it would look awesome to the “right” kind of skin tone though.
I’m not sure if I’m starting to get used to the formula of the creme polishes in this collection or if this bottle actually had a better one, because I thought it was okay to polish with. The color reached full opacity in three coats and dried fairly quickly.
Polish provided for review.
OPI – Embarca-Dare Ya
Precis som med Dining Al Frisco så tilltalades jag inte av Embarca-Dare Ya i flaskan, men även detta överraskade mig positivt. Trodde att det skulle vara en guldskrimande frosthistoria, men det visade sig vara magenta-rött med guldskimmer istället. Överlack mättar av guldskimret rätt rejält, och ett av överlacken jag hann testa på en nagel på höger hand gjorde faktiskt så att det inte blev synligt alls längre och fick mina ögon att uppfatta det som nästan ren magenta. Konstigt det där.
Kanske inte en direkt spännande nyans i mina ögon, men det är ett fint lack som dessutom gick utmärkt att lacka med. Två lager var det som krävdes för min del och jag kan gladeligen skriva att det torkade snabbt också.
I thought Embarca-Dare Ya and Dining Al Frisco were too frosty for my liking, but they’ve both surprised me in a good way. This turned out to be a reddish magenta, or magenta toned red maybe, with gold shimmer. The first topcoat I tried on one of my nails turned Embarca-Dare Ya into a true magenta, and my regular Poshé just toned the gold shimmer down. Quite a lot actually, but it was still very visible to the eye.
Not the most intriguing polish out of the collection, but still a very nice one. It applied beautifully in two coats and dried quickly.
Polish provided for review.
OPI – First Date at the Golden Gate
För mig krävdes det fyra lager för att slippa flammigheten från First Date at the Golden Gate. Jag lade visserligen tunna lager, så om jag lackar med det igen kommer jag säkerligen lägga flödigare lager istället så det räcker med tre. Ja, märk väl att jag skriver “om”, för jag tvivlar på att det blir fler gånger. Formulan var rinnig och jobbig och jag kom inte överens med den vidare bra. Nyansen är dessutom för varm för min smak och drar för mycket åt orange, vilket gör att jag inte trivs i det här lacket alls.
It took me four coats to get rid of any mottling when polishing with First Date at the Golden Gate. If I’d ever use it again I’ll definitely put on three more generous coats instead, but that’s a huge “if” for me. I’m not comfortable wearing this type of orange-red color and the formula was a bit of a runny mess.
Polish provided to me for review.
OPI – Peace & Love & OPI
Vad jag trodde skulle vara ett ganska vagt och tråkigt lack visade sig vara ett starkt duokromt lack som blir täckande på egen hand efter bara två lager. Man får se upp lite för penseldrag vid appliceringen av Peace & Love & OPI, men utöver det var det väldigt smidigt att lacka med.
I thought Peace & Love & OPI would be slightly pale and boring, but it actually turned out to have a strong color shift on the nail and it covers with only two coats. Lovely! Apply it with a bit of care though, ’cause even though the formula is really nice to paint the nails with, brush strokes can become quite visible.
Polish was provided to me for review.
Chanel – Taboo
Idag är det min födelsedag, och jag firar mig själv med att bära det omnämnda Taboo från Chanel! Fick det för några månader sedan som en tidig födelsedagspresent av min bror som var utomlands och jobbade, och det här är faktiskt tredje gången nu som jag bär det. Så mycket älskar jag det! Kan ni se varför?
Formulan är av det tjockare slaget, men inte tjockt nog för att ge mig problem. Snarare så att det hjälpte mig då jag faktiskt kom undan med ett endaste lager för full täckning på de naglar jag lade ett lite flödigare lager på.
It’s my birthday today, and what polish would suit better than one that I got as an early birthday gift from my brother a couple of months ago? I’ve actually worn Taboo from Chanel three times already since I love it so much. Can you see why?
The formula is on the thicker side, but not thick in a bad way. I was a tad generous with the polish on some nails and actually got away with only one coat of polish, so I’d say it’s a very good kind of thickness to it.
OPI – Keeping Suzi at Bay
Keeping Suzi at Bay är en väldigt lätt dammig och fin blå ton. Kanske inte det mest minnesvärda lacket i mina ögon, men ändå ett lack som jag gissar är oförmögen till att kunna kännas fel på mina naglar. Blått är flott!
Formulan var sisådär, och jag fick kämpa lite för att försöka hålla lacket under kontroll när det skulle på nageln. Det täckte i alla fall på tre lager och torkade snabbt.
Keeping Suzi at Bay is a slightly dusted and nice blue. It might not be the most memorable polish in my eyes, but blue can never be wrong on my nails! The formula was so-so, and I struggled a bit to control it while doing this manicure. At least it covered well with three coats and dried quickly.
Polish provided to me for review.